här är mitt liv

i väntan på att oldsberg ska dyka upp vid dörren, en inbjudan till skavlan eller "en dag med" i dn-söndag gör jag helt sonika en intervju med mig själv. voila, här är ditt liv maria paulsson!

vinjett, maria stegar in på sylvassa klackar och ler mot publiken, kindpussas med programledaren och sätter sig bekvämt till rätta i fotöljen.

välkommen maria, du har ju frilansat sen väldigt unga år, hur kommer det sig att du inte hamnade med fast jobb på en reklambyrå efter forsbergs?
jag är uppväxt i en frilansarfamilj där mottot hela tiden varit "vill man ha nånting gjort får man göra det själv". jag har provat att jobba på byrå men hade svårt att känna mig kreativ i den miljön som handlade mycket om tävlingar, att vinna priser och surfa runt på adsoftheworld.com på dagarna. jag inspireras av så mycket annat, reklam i sig är nog det mest oinspirerande jag vet, jag känner mig bara låst.

vad är det låser upp dig då?
jag gillar kommunikation som ett större begrepp. att sitta på café och lyssna på hur folk pratar med varann, kolla på film och se hur budskapet når mig genom manuset och bilderna, ringa till min mormor och höra hur hon pratar och vad hon uppskattar eller ogillar. jag har vissa böcker, låtar, sajter, personer som jag återkommer till när jag vill komma i stämning och känna att inget är omöjligt. kan du ge ett exempel på en sån inspirationskälla?
eva dahlgren är bland de häftigaste människor jag vet. jag ser henne ganska ofta på gatorna eftersom vi bor i samma område och jag blir lika starstruck varje gång. lång, sävlig men bestämd kliver hon fram som en stor och vis självklarhet. hennes bok "hur man närmar sig ett träd" har jag läst många gånger på längden och tvären, en underbar skildring av vardag och kreativitet, stå på scenen och plocka ur diskmaskinen och skaparångest. fantastiskt skrivet om kärlek med mycket självdistans och förlåtelse, gud vet att vi behöver det i vår tid!
förövrigt regerar robyn och bodil malmsten också i mitt hus, helt enkelt människor som gjort det dom trott på in i det sista och lyckats tack vare det.

du bodde i new york i ett halvår, vad saknar du mest därifrån?
att galenskapen är normen.

vad är ditt drömprojekt?
just nu har jag snöat in på hotell. jag älskar hotell, att bo på dom, att hänga i lobbyn, känslan av att vara hemma nånstans fast man är borta. jag skulle vilja bygga mitt eget och hålla i taktpinnen för allt! jag vill bestämma tapeterna, jag vill leta i antikaffärer efter uppstoppade djur att ha i biblioteket, jag vill skriva menyn och välja ut personalens kläder. jag vill skriva små notes att lägga på kudden och erbjuda resorb till festfolket och fotbad för shopoholics, service helt enkelt. och dekadensen framför allt!

favoritserie för tillfället?
nurse jackie. cyniskt, brilliant dialog och karaktärer som man önskar att man var. allihop.

i spotifylistan?
gossip, bobby womack och buena vista social club.
längtar mest efter?
få upp min älskade toyota starlet till stockholm från vintervistelsen i skåne. roadtrip 2010!

sista frågan för den här gången, vem checkar du helst in på hotell med ikväll?
min gabriella. vi hänger väldigt bra på hotell tillsammans, för tillfället mest på lydmar där hon utan problem tar in en råbiff vid 22.30-snåret för att "snacksa" på i baren. man kan inte annat än älska en sån människa.

tusen tack maria, som du förstår har vi en massa frågor kvar som vi sparar till en annan gång, hoppas att du vill komma tillbaka snart.
hell to the yeah!