jo, luften gick ur. läste om norgeöverlevare i tidningen igår och tårarna rann vid morgonkaffet. att ligga under en sten och spela död. att prata med sin mamma och säga att det är slut nu, han är här, jag kommer inte härifrån. det gjorde hon. men jag gråter ändå. nu får det vara nog med rapporteringen för mig, näsdukarna är slut.
den rosiga sommaren med nattbad och lycklighetskrav. grilloset som aldrig lättar, bikiniränderna som aldrig går ur, öldoftande utomhusserveringar som aldrig står tomma. konstigt hur fullare jag blir ju tommare ekar det. man borde en massa på sommaren. vara glad, vara brun, vara kär, vara fri. jag drömmer om new york på nätterna men vaknar och tänker nej, inte en gång till. inte ett försök till. bliv vid din läst maria, stå ut med ett helt år på en plats. du vet att du kan springa men aldrig fly, du själv kommer med på köpet. gå ut i skogen istället. gå en kvällskurs, städa förrådet, gör din bokföring, lär dig att virka, besök din mormor men tro inte att gräset är grönare på andra sidan atlandet.
det finns inga gräsmattor i new york.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar