lördag 23 juli 2011
autopilot
när världen gråter och tv'n har rapporterat till mig hela dagen får jag plötsligt nog. jag lägger kudden vid fotändan och kryper så nära hunden jag kan. ligger i mörkret och lyssnar på andetagen när han sover. när det stora blir för stort och sorgen inte ens går att ta in går jag tillbaka till ursprunget. lagar mat och tar hand om barn. viker tvätt och städar lådor. gör sånt som inte kan gå fel, som inte kan göra någon besviken. när det är kaos i huvudet blir det ordning i hemmet, allt på sin plats, sortera, ställa till rätta. minsta motstådets lag, inga risker, inga nya recept, nu blir det pasta med tomatsås. jag gör så det räcker till alla.
somnar, vaknar och sväljer en dos hopp som ska räcka för en dag till.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar