jag har hittat en ny fristad för mina tankar. det är något med nästintill tomma lägenheter. dekadensen att bara vara någonstans för ettt tag, på lånad tid, att komma och strax vara på väg igen. här finns inget bagage, ingen garderob att städa, inga minnen att sortera. det som finns här tar jag med mig själv genom dörren, och tar med när jag går igen. det är lugnt på tavastgatan. röda södertak och vita golv.
här stannar jag ett tag. för att snart gå igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar