ibland går det så fort, man går och lägger sig, kanske lite tröttare än vanligt men annars intet ont anande. sen, några timmar senare, vid 02-rycket närmare bestämt vaknar jag och är sjuk.
bihålorna inte så ihåliga längre, halsen känns som ett sandpapper modell rasp och pannan är klädsamt feberrosig. mitt i natten också. björn skifs har rätt, det blir alltid värre framåt natten. har man ont i huvudet är det hjärntumör på gång, känns det lite i magen är det blindtarmen som vaknat till liv, alla krämpor blir livshotande i stadiet mellan dröm och verklighet.
så yr och tung i huvudet av snor stapplar jag till tuben och den stora stygga kanalen. det drar ihop sig för lansering och telefonen är varm i örat. får mirakulöst ihop allt innan fyra men då har jag också ätit lunch framför datorn och snytit mig minst 28 gånger. i timmen.
går hem och krashar en timme. hämtar hunden. sen krashar han i hallen. nu snarkar han högt i soffan. så mycket jag var bjuden på ikväll men kroppen väger 200 kg i sängen och jag tror att det är här jag kommer att förbli.
tänker på alla fina jag träffade igår. rosévin och long lost pals är en dödlig kombination men det är tur att de finns.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar