det är nåt med vår samtid, man är allergisk mot naturen. kanske inte så konstigt när den enda interaktionen med växtlighet man har under vinterhalvåret är en gran som står i vardagsrummet i några veckor, och sen bam, allt får för sig att slå ut på en gång.
jag hade tagit en position mot det här med pollen som gick ut på klassisk förnekelse, det händer inte mig. nu har det hänt. eller hur kan jag annars förklara att jag sover 11 timmar per natt, vaknar med ögon som golfbollar och känner mig allmänt dum i huvudet. det sistnämnda är det värsta. jag förstår inte vad folk säger. jag är lika kvicktänkt som en surdeg som går på valium.
kisande går jag till apoteket och frågar efter nåt som tar ned svullad, både i ögonområdet och i hjärnan om det går. jag får en paket för det facila priset 22 kronor och tänker att fungerar det här så har de ett mirakelmedel på marknaden. jag motstår frestelsen att svälja hela kartan på en gång utan tar snällt en tablett och inväntar miraklet. det hjälper lite. jag kan öppna ögonen och tänka klart tankar i några timmar i streck men vid 14.30-rycket börjar de ohämmade jäspningarna igen. hur länge ska jag orka hålla mig vaken ikväll? igår höll det till 20.45.
jag skyller allt detta på att vi idag bygger för täta hus, bäddar sängen för mycket och håller dammråttorna i schack. slarv är nyckeln till ett friskt liv.
amen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar