Det finns den rödvinsbräserade oxkinden från Rolfs kök som i och med sin entré tar över hela rummet. Egentligen är den rätt uttjatad och bara alldeles för mycket, du vet det, du har provat förr men det finns ändå något väderbitet, mustigt, varmt och omhuldande som vid rätt tillfälle får dig att gå med tassen rätt i fällan. Den fyller dig och dina sinnen med känslor av en svunnen tid, ett inrökt bibliotek, en whiskey efter avslutad jakt, det finns inget som den här rätten inte varit med om. Det lilla försynta purén på sidan av har inte ens chans, oxkinden fullkomligt prejar ner allt i sin närhet. Till slut blir du bara så jävla mätt, ta bort skiten, jag vill inte se det mer, dessert, är du galen, aldrig i livet. Det enda som kan rädda dig är en grappa och en rask promenad hemåt medan du svär att inte ta dig an nåt liknade på väldigt väldigt länge.
Sen har vi herr Steak Frites från Mäster Anders. En välbekant syn, alltid lika trevligt att ses med kanske inte den som lämnar mest avtryck i ditt minne. Den tar för sig lagom men inte för mycket och finns där när du står i ett vägskäl och inte vet riktigt vart du vill. Då är det en klassiker, enkel, kan piffas upp med några tillbehör men blir liksom aldrig för stöddig ändå, kommer inte med några överraskningar du inte kan hantera. Sorgligt nog finns det bedragare i branschen av enklare sort än vad den utger sig för att vara, kvalitet som inte riktigt lever upp till namnet men så är det med klassiker, att bli kopierad är ju högsta formen av beundran trots allt.
Så finns också den allra senaste nudelsoppan från det där hålet i väggen som alla talat om senaste veckan. Den är söt, sur och salt på en gång, en utmanare, ett spännande val för den modige. Innehållet är vanligtvis snabbt, snabbt in på marknaden, snabbt in i magen men också snabbt ute ur ditt system, den här rätten mättar inte särskilt länge. Egentligen handlar det mer om att bli sedd med den här rätten än att verkligen bli ett med den. Den kanske är mer trendig än god om du tänker efter men va fan, alla andra har ju provat, då måste ju du också. Mer än så hinner du inte tänka för nästa gång du dyker upp är nudlarna borta. Du får höra att de setts på andra sidan stan, i en helt ny skepnad och plötsligt läser du också om den nya texmex-trucken som slagit hål i en annan vägg.
Stalltipset är väl helt enkelt, gå aldrig ut på stan när du är för hungrig, då kan man göra väldigt irrationella val som kan stå dig både dyrt och ångras väldigt väldigt länge.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar