Som ni säkert har börjat inse var den här utställningen/projektet inte en speciellt lysande idé. Vilket arvode Stefan Nilsson har fått för detta, pengar som kunde hjälpt till nånstans på riktigt, vill jag inte ens tänka på. Nåväl, gjort är gjort, även om det är för mig obegripligt att ingen nånstans på vägen höjt ett varningens finger för katastrof, men det sista ni har kvar nu är att åtminstone erkänna att det blev fel. Stå för det ni har gjort, försök att ge en förklaring på hur ni tänkte från början och var det gick snett, istället för att bara plocka ner Stefans blogginlägg så fort det blev lite obekväma kommentarer.
Att leka familjen struts och stoppa huvudet i sanden just nu är nog inte så smart om ni frågar så kallade "krishanterare". Men spara de slantarna och ta rådet från en helt vanlig medmänniska, kapitulera och gör det fort!
Bästa hälsningar
Maria Paulsson
lördag 4 februari 2012
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar