innekatt

är det ålderskrisen som smyger sig på? för att det är dags igen om en vecka? födelsedag.
det är tropisk lördagskväll och jag tackar nej. kul tjej den där maria. jag tackar nej, stannar hemma, vill tänka efter och lyssna på "sommar" och njuter av hunden som sover på balkongen.

herregud jag börjar bli gammal.

nej, det vet jag att jag inte är och det här fenomenet är inget nytt. jag har aldrig varit så förtjust i att gå ut på lokal. alltså jag gillar verkligen att gå ut och äta och sitta i härliga barer med mina vänner men det här med att "gå ut". jag blir alltid så ställd när någon frågar var jag "går ut".
eh, jag går inte ut. för jag står inte ut med den miljön. jag känner mig fel, ohipp och jag vet inte vad man ska prata om i sånna sammanhang när man måste stå och skrika i nåns öra, konversationen blir liksom lite begränsad. det känns lite pompöst i det läget att ta upp livskrisen man har för tillfället eller konnflikten mellan kapitalet och konsten, vad står du där, egentligen? nej man ska typ prata om barer i berlin och vilken bloggare på nöjesguiden man tycker regerar.

jag har aldrig varit i berlin. jag går inte ut.