harder, better, faster, stronger

jag läser en artikel i psychology today om "the contender syndrome". det handlar om att aldrig vara nöjd, känslan av att det finns nånting mer, borde finnas nånting mer i korten för mig och min förträfflighet. att man aldirg blivit upptäckt, att man har mer att ge och varför varför har man inte kommit längre?

jag känner igen mig.

alla människor jämför sina liv, sin karriär, sitt yttre, sin semester, sitt hårsvall etc med andra. skillnaden nu är vad vi har att jämföra med. förr var liktlinjerna och de vi leaterade till grannar, familj och kanske de i byn bredvid, på sin höjd. idag jämför vi oss med hollywood, steve jobs, christer fuglesang och moder theresa. inte så konstigt att vi känner oss hyfsat ordinära. det är också skilland på "the acual self", "the ideal self" och framför allt "the ought self", den vi tror att andra vill att vi ska vara.

idag ska jag träffa en kvinna som ska hjälpa mig reda ut begreppen, och kanske få mig att sluta jämföra mig med gisele bündchens rumpa, steve jobs karriär och bodil malmstens intellekt.

lycka till säger jag.