If you want me to be cake, give me cake

Nej, jag la förklädet på hyllan igen. Jag gillar verkligen servisyrket, älskar att se till att folk har det bra, bra med de som är trevliga, undvika de som har attityd. Men, det kräver också att restaurangen i sig är ett ställe man vill vara på, även som personal, jag återkommer till det brännande ämnet personalpolitik. På den här krogen på fina gatan i London var den inget vidare.

Regel nr 1, se till att din personal är mätt.
Vi befinner oss i en miljö med ett kök. Som servitris en fullpackad söndagbrunch langar du ut tallrik efter tallrik med buttermilk panncakes och eggs benedict. Själv jobbar du passet 10-18 utan mat. Inte acceptabelt. När jag frågar mina kollegor om saken rycker de på axlarna och säger att detta är restaurangbranschen. Det gör inte jag. Jag går till vakthavande befäl och kräver en toast och två ägg. Efter rätt mycket sura miner langas det fram med hänvsinignen att jag skulle ha ätit "frukost" dvs, grabbat en toast med smör när det fanns på bardisken vid 10.30-rycket.

Några dagar senare jobbar jag frukostpasset 7.30-16.00. Då får man denna frukost, två vita toast med margarin (!) klockan 9.00, sen ska man hoppsa och vara glad tills man går hem. Detta skaver extra mycket där bak för mig eftersom jag dagen innan, på min enda lediga dag på en vecka, gått på två timmars waitress training. Det är "vidareutbildning" som är obligatoriskt för alla där jag lär mig, förutom att jag ska duscha varje dag innan jag börjar jobba, att vi som personal ska se oss själva som cake vs muffin, en superkreativ metafor för att leverara service utöver det förväntade. När jag då jobbat åtta timmar med två toast i magen och ingen rast får de smaka på sin egen kaka, jag upplyser chefen om att jag har svårt att vara "cake" när min sockernivå ligger nånstans när kortstrumporna slutar.

Nåväl, passet var över och jag hämtar upp Sara för att ta ett glas. Vi går till några barer omkring och efter omständigheterna med abbonerat där och fullt här så går vi till mitt jobb, jag är inte den som inte vill stödja verksamheten. Vi blir väl bemötta av barpersonalen, vi får smaka den nya höstcocktailen de tagit fram och vill ha synpunkter, vi har trevligt. Men säg den lyckan som varar. Efter två trevliga glas kommer hon igen, vakthavande befäl, och upplyser om att man som personal på stället inte får sitta i baren och dricka när man inte jobbar. Det går an om man förbeställer ett bord och sen lovar att ta MAX två drinkar i baren. Nej gud FÖRBJUDE att man trivs så på jobbet att man faktiskt vill sitta där på sin fritid och BETALA för sig. Hon säger att det är ok för den här gången, ingen hade ju berättat det för mig men nu vet jag reglerna aka, svep och försvinn.

Det var precis vad vi gjorde och jag har inte gått tillbaka sen dess, nån måtta får det vara.