när jag kommer till festen är det som att de har nått stadiet av efterfest på en gång. på bordet finns halvätna tallrikar och oöppnade presenter, några leker med ett hopprep. de lite mer vågade springer nakna runt med vattenslangen, skrattar och skriker, någon som ofrivilligt slängdes in i vattenkriget står och gråter. jag sätter mig på en stol och får plötsligt en kille i knät. han tittar förvånat på mig, jag försöker säga nåt kul men efter några sekunder har han somnat. det börjar bli svettigt. jag undrar för mig själv varför det alltid blir såhär? varför man inte kan sluta när man är på topp utan måste köra lite till, rätt in i kaklet? när det roliga går från bruk till missbruk, linjen är så hårfin.
jag väcks ur mina tankar. en av gästerna står och drar i sitt sällskap och vill gå hem. värdinnan är fortfarande naken men glad, hon springer runt på gräsmattan och verkar inte märka att hälften av festen har gått hem. jag tänker att det nog är dags för mig också att dra mig tillbaka, klockan är ändå fyra på eftermiddagen och 5-års kalas tar på krafterna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar